Blogg

Hur kan det gå dåligt för ett land det går så bra för?

 


Arbetslösheten är nere på låga nivåer, hundratusentals fler har gått till jobbet ekonomin går som tåget är budskapet från regeringen. Trots det höjs skatten, vårdköerna blir längre och i utanförskapsområdena brinner bilarna. Ekvationen går inte ihop.

Svensk politik är genomsyrad av en falskhet. En falskhet som inte uppkom med den senaste regeringen utan som går tillbaka längre än vad jag kan minnas. Denna falskhet handlar inte om huruvida personen ljuger eller inte – en lögn är ofta lätt att avslöja – utan vilken fakta personen använder för att understödja sina argument.

Det spelar ingen roll om vi har haft en blå eller röd regering, diskussionen har alltid sett ut på samma sätt: De som sitter vid makten vill inte ta ansvar för det som går dåligt utan väljer att lyfta fram irrelevant fakta för att visa upp en annorlunda, mer positiv bild. Detta förfarande ger ingen vinnare, men många förlorare. Hur är det möjligt att en politiker kan kliva upp i talarstolen, med en granskande journalistkår på läktaren, och föra ett helt samhälle bakom ljuset? För att lyckas krävs det primärt två saker: ett irrelevant resonemang och en avsaknad av moral.

Det vanligaste exemplet då denna metodik används är inom frågor som rör ekonomi eller statistik, två ämnen där det finns gott om siffror vilket gör det enkelt att förvilla. När det gäller arbete går det att prata i termer om arbetslöshet, sysselsättning, antal nya jobb och så vidare. De senaste åren, i samband med invandringsvågen, har politiker som förespråkar hög invandring valt att prata om antalet nya jobb, eller i bästa fall den totala arbetslösheten. Är det relevant att prata om antalet nya jobb om man inte samtidigt pratar om antalet nya arbetslösa? Är det relevant att prata om den totala arbetslösheten, när den sjunker bland inrikes födda och stiger bland utrikes födda? Knappast.

Vi ser detta agerande på fler områden. Vi ser en justitieminister som pratar om att brottsligheten går ner, när det beror på att trafikbrott sjunker medan våldsbrott ökat. Vi ser en finansminister som pratar om hur bra det går för ekonomin, trots att ökningen ligger under det historiska snittet. Vi ser hur väl vald fakta förmedlar en felaktig bild.

Detta leder oundvikligen till en diskrepans mellan den verklighet som politiker försöker förmedla och den verklighet som vi alla andra lever i, men framförallt leder det till ett fortsatt politikerförakt.

Det svenska samhället mår inte så bra som det borde. Visst, vi har högkonjunktur och ekonomisk utveckling, men det är knappast det enda rimliga måttet för att mäta välstånd. Ju fler faktorer vi väger in - grova våldsbrott, bostadsbrist, segregation etc. – så blir bilden allt sämre. Målet måste vara att se problemen och ta fram förslag för att lösa dem.

Som politiker bör man känna en skyldighet att forma politiken efter verkligheten, inte verkligheten efter politiken.

 

Felix Byström, vice nationell talesperson

Mest lästa inläggen

Tobias Andersson

Studentbostäder ska inte bli en klassfråga

Nu är det återigen höst och det innebär att unga landet runt packar sina sa...

Tobias Andersson

Inför möjligheten att frivilligt betala extra skatt!

Sveriges ekonomi, som enligt finansminister Magdalena Andersson är urstark,...

Tobias Andersson

Vadå kyrkoval?

Vad är kyrkovalet och varför ska jag som ateist rösta? Detta är det vanliga...

Tobias Andersson

Miljonprogram eller restriktiv invandring

Regeringens förslag på lösning av den svenska bostadskrisen med högre nypro...

Blogg

Ett alternativt rättssystem?

 

Ska det löna sig att begå ett stort antal brott i dagens Sverige? Idag tillämpas åtalsbegränsning i Sverige, och vad det betyder är att om till exempel någon begår 10 brott under en period så finns möjligheten för åklagaren att endast välja att bara åtala ett fåtal av dessa brotten. Ibland de grövsta brotten, eller om den misstänkte har erkänt, eller det finns tekniska bevis.


Det finns många anledningar till varför en åklagare väljer att bara väcka åtal i de brott den misstänkte gör. Detta är svek mot de målsägande vars fall väljs bort. Om åklagaren väljer att endast åtala den misstänkte för två av de tio brott han begått, så innebär det att de åtta andra målsägandena inte har möjlighet att begära ersättning eller kräva gärningsmannen på skadestånd på brottet de utsatts för.


Det blir nästan en form av lotteri om man kommer att få ”sitt” fall till domstol eller ej. Man kan tycka att begår man ett brott som skulle generera en månads fängelse skall man om man begår 10 sådana brott dömas till minst 10 månaders fängelse. Ett brott, ett straff.


Om man tar ett fall när någon blir t.ex. misshandlad, så tittar åklagaren på tre häktningsskäl. Finns det är risk att den misstänkte skulle återfalla i brott, till exempel misshandla någon igen, eller det finns skäl att utredningen skulle försvåras, d.v.s. kommer den misstänkte att försöka att påverka till exempel målsäganden eller ett eventuellt vittne? Eller saknar den misstänkte hemvist i landet? Troligtvis är det rent statistiskt så att i flera fall är häktningsskälen uppfyllda men man väljer ändå att inte begära en misstänkt häktad. Varför? Det kan endast åklagare svara på och ett svar vore väldigt intressant att få.


Senast förra veckan kom det ut nyheter om att det skulle finnas ett så kallat parallellt rättssystem i Malmö. Chefsåklagare Pär Andersson i Malmö vittnade då om att det utförs parallella rättegångar i Malmö, att brottsoffer blir betalade stora summor, upp till en halv miljon för att dra tillbaka sin anmälan.

"Man betalar pengar till offrets familj för att man har någon i släkten som har gjort sig skyldig till ett grovt brott och detta ska inte hanteras inom våra lagar, utan man kör med att man betalar sig fri.”


Kan det vara så att målsägande i Sverige idag inte har tilltro till det svenska rättssamhället då återfallsbrottslingar inte häktas, man åtalsbegränsar och ger straffrabatter. Kanske tror man som målsägande att detta parallella rättssystem är den enda chansen att få någon form av upprättelse? Någon form av ersättning. Kanske tror man inte heller att gärningsmännen kommer dömas för sitt brott och man därför inte vågar gå vidare med en anmälan den ”vanliga” vägen via polis, åklagare och domstol, utan man får ut en ersättning och håller sedan tyst.


Oavsett orsak så är det ett problem som omgående måste åtgärdas. Ungsvenskarna kommer aldrig tillåta att de kriminella tillåts skippa rättvisan de själva överträder.

Ohliver Nilsson, Suppleant i Ungsvenskarnas Nationella Arbetsgrupp

Mest omtyckta inläggen

Tobias Andersson

Politikerna ska tjäna familjerna - inte tvärtom

Klåfingriga politiker försöker att ivrigt forma Sveriges barn genom både vä...

Tobias Andersson

Förstärkningspolisen behövs nu

I skuggan av terrordåden som skakar Europa så finns ett stort behov av samh...

Tobias Andersson

Förstärkningspolisen behövs nu

I skuggan av terrordåden som skakar Europa så finns ett stort behov av samh...

Tobias Andersson

Tillåt diskriminering av religiösa sexister

I Sverige anses män och kvinnor vara lika mycket värda. Personer som vägrar...

Blogg

Dags att öka Sveriges självförsörjningsgrad

 


Nyligen anordnades årets upplaga av konferensen Folk och försvar i Sälen. Vår nuvarande statsminister Stefan Löven presenterade där vad han anser vara de åtta största hoten mot Sveriges säkerhet.


Dock så utelämnar han att nämna ett oerhört allvarligt hot som vårt rike står inför vid en eventuell större kris eller väpnad konflikt, nämligen vår låga självförsörjningsgrad. Om möjligheten att föra in varor till Sverige upphörde så skulle det följaktligen leda till att vi blir av med en stor del av det mest basala för ett lands funktionalitet, nämligen möjligheten att försörja sin egen befolkning. Sverige importerar idag runt 50% av allt sitt livsmedel vilket ger oss den mindre smickrande titeln som det land i EU med den absolut lägsta självförsörjningsgraden.


Vid strypt tillförsel har matbutikerna tomt på sina hyllor efter ca åtta dagar då centrallagren tömts. Livsmedelsindustrin och hamnarnas lager uppskattas att räcka i ett par dagar och de enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka mellan tre till tolv dagar. När dessa dagar passerat är det upp till svenska staten att bistå med livsmedel åt sin befolkning, något som i dagens läge omöjligt.


Sedan inträdet i EU finns inga beredskapslager kvar i vare sig Sverige eller övriga EU. Inte ens vår egen försvarsmakt erhåller några lager med livsmedel åt sin egen personal.


Ungsvenskarna har gång på gång påtalat vikten av ett starkt försvar och en livskraftig landsbygd, men politiker från övriga partier har valt att inte lyssna. De här två områdena har under lång tid dränerats och använts som kassako till diverse usla satsningar, inte minst till en urspårad migration- och integrationspolitik.


Ungsvenskarna avser att få till en förändring och bygga upp det som övriga partier så effektfullt raserat. Jordbruket måste erbjudas bättre villkor att få sin verksamhet att bli lönsam vilket idag är svårt med rådande politik, vilket oundvikligen leder till att många bönder helt och hållet tvingas lägga ned sin verksamhet. För varje lantbrukare som försvinner sjunker inte bara produktion av mat, dessutom går vi allt eftersom miste om viktig kunskap som våra bönder besitter, vilket kan vara livsavgörande i en krissituation.


Fortsätter den här utvecklingen så är det allt färre bönder som ska föda en allt jämt växande befolkning, en ekvation som omöjligen kan gå ihop. Ett totalt importstopp kommer inte bara innebära att vi blir av med matförsörjningen utifrån, även vår storskaliga inhemska produktion skulle näst intill omöjliggöras.


Lantbruket är nämligen beroende av vissa insatsvaror, exempelvis gödningsmedel och protein till djurfoder, även dessa varor är främst importerade och några beredskapslager finns heller inte åt detta. Jordbruket kommer dessutom att behöva skötas via handkraft då bränsle till jordbruksmaskiner snabbt kommer att sina.


Riktar vi våra blickar mot vårt grannland Finland så kan vi där se att politikerna inte bortser från vikten av en politik som ger förutsättningar för ett fungerande jordbruk. Här finns utarbetade riktlinjer gällande deras självförsörjningsgrad som idag ligger runt 80%, de har även tillsammans enats om en nödvändig och fungerande livsmedelsstrategi.


Nyligen presenterades även Sveriges egna livsmedelsstrategi som endast kan beskrivas som uddlös. Innehållet i den består främst av visioner och utan konkreta förslag vilket vore nödvändigt för att på riktigt få till stånd en förbättring.


Den dåliga beredskap som Sverige idag besitter i en allt oroligare omvärld är något vi inom Ungsvenskarna känner den djupaste oro inför. Därför hoppas vi se en utförligare livsmedelsstrategi inom den närmsta framtiden, allt annat vore ett svek mot vårt folk och land.


Mattias Åberg
Djurskydd- och landsbygdspolitisk talesperson

Mest kommenterade inläggen

Tobias Andersson

Regeringen Löfven, detta är mer än förkastligt!

Sverige är ett land där säkerhet skall vara av högsta prioritet. Säkerhet g...

Tobias Andersson

Hedersförtrycket måste bekämpas med alla medel tillgängliga

Det våld och förtryck som utövas mot unga bakom stängda dörrar har fått väx...

Tobias Andersson

Preskriptionstiden måste bli mer pragmatisk

När Ungsvenskarna poängterar vikten av att brottsoffrens ställning i Sverig...

Tobias Andersson

Bevara Kronan – Bevara Demokratin

Dagen var den 14 september 2003, 83 procent av den svenska befolkningen had...