Blogg

Ingen fred om Palestina vägrar att erkänna Israel

 


“Konflikter och krig mellan staten Israel och Palestina har pågått i över 80 år. Svensk massmedia och FN har alltför ofta i modern tid velat svartmåla Israel som att det är dem som driver den aktiva blockaden som förhindrar fred. Givetvis kan detta icke vara mer inkorrekt, utan det är Palestinas ovilja att leva i en tvåstatslösning som är problemet.”

 

År 2000 träffades den dåvarande israeliske premiärministern EhudBarak med Yasser Arafat, PLO:s före detta ordförande, för att ta fram ett förslag på en tvåstatslösning tillsammans med USA:s tidigare president, Bill Clinton som skulle ha insyn och vara medlare i förhandlingarna.

 

Under mötet erbjöd premiärminister Barak ordförande Arafat en suverän palestinsk stat, hela Gaza och 94% av Västbanken och östra delen av Jerusalem som dess huvudstad - något som PLO:s ordförande avvisade, trots försöken från den israeliske premiärministerns försök för att sluta fred. President Bill Clinton beskrev Arafats agerande under mötet med orden “Arafat was here for 14 days and said ‘no’ to everything”.

 

Vi i Ungsvenskarna Skåne anser att de palestinska ledarna måste ta tag och erkänna Israel  samt acceptera en tvåstatslösning. Först därefter skulle det kunna slutas fred mellan Israel och Palestina. Dock blir detta väldigt problematiskt, då Palestina var med och tog fram, tillsammans  med PLO år 1967 Khartoumresolutionen (även känd som “The Three No’s!”). De “tre nejen” lyder följande kortfattat (på engelska) och återfinns i sin helhet i kapitel 3 i deklarationen:

 

  • No peace with Israel.
  • No recognition of Israel.
  • No negotiations with Israel.

 

De gånger som Palestinas ledare nekat en fredlig tvåstatslösning, trots att Israel välkomnat samtal om en tvåstatslösning har Palestinas ledare även bidragit till att de visas mot omvärlden som varit ovilliga att samarbeta med det land som aktivt söker fred.

 

Efter att araber i Palestinamandatet gjorde uppror mot britterna sändes en kommission, Peelkomissionen ut som fastslog redan i slutet av 1930-taletatt anledningen till detta var att två olika grupper (judar och araber) ville styra över samma land. Lösningen som Peelkommissionen hade på detta problem var att skapa två stater, en för araberna och en för judarna.

 

Den första gången när Palestina vägrade en fredlig tvåstatslösning var år 1936 när Storbritannien gav bort den största delen av Palestinamandatet till den palestinska befolkningen för att dessa skulle kunna bilda en egen stat, Palestina. De judar som skulle vara med i bildandet av Israel fick en betydligt mindre bit utav Palestinamandatet som dessa skulle förvalta och bruka så att till en egen stat, Israel. Ett tredje område inom mandatet (där Jerusalen ingick) skulle förbli under brittiskt styre. Judarna var villiga att acceptera delningen, med några justeringar på gränserna, medans palestinierna vägrade att gå med på avtalet.

 

Nästa gång som Palestina nekade en tvåstatslösning var 1947 när Storbritannien bad det ganska nyligen bildade FN i uppdrag att hitta en ny lösning. Precis som år 1936 års plan ansåg FN att den bästa lösningen vore en tvåstatslösning. Återigen accepterade judarna FN:s plan, medans araberna, återigen vägrade.

 

År 2008 satt både representanter för Israel och Palestina vid bordet och Israel försökte återigen förhandla med ungefär samma villkor som hans företrädare hade försökt med, Ehud Barak. Återigen avvisade den nye palestinske ledaren, Mahmoud Abbas Israels försök till att hitta en tvåstatslösning.

 

Det är alltså inte Israels fel att det inte blir fred mellan Israel och Palestina som många vill påstå. Utan det är Palestinas ovilja att samarbeta med Israel, erkänna staten och leva sida vid sida i en tvåstatslösning. Där har vi ett kopiöst problem som måste lösas innan det ens kan komma på tal om tvåstatslösning! Därefter kan vi eftersträva en tvåstatslösning och arbeta för en efterlängtad fred mellan Israel och Palestina.

 

Filip Persson

Kontaktperson Ungsvenskarna Skåne

Suppleant Nationella Arbetsgruppen Ungsvenskarna SDU

 

 

Mest lästa inläggen

Tobias Andersson

Ingen fred om Palestina vägrar att erkänna Israel

“Konflikter och krig mellan staten Israel och Palestina har pågått i över 8...

Tobias Andersson

Stackars Bianca

I någon veckas tid har vi nu kunnat följa turerna kring Bianca Ingrossos va...

Tobias Andersson

Skapa fler vägar in till Högskolan

Studentpolitiken och högskolorna har länge hamnat i skymundan i den svenska...

Tobias Andersson

Tack Stefan, Men bättre kan du!

Psykisk ohälsa är något som framförallt under det gångna året blivit ett ak...

Blogg

Stackars Bianca

 

I någon veckas tid har vi nu kunnat följa turerna kring Bianca Ingrossos vara eller icke vara som feminist. Det hela är i efterhand ett praktexempel på hur man bevisar sin poäng, i detta fall att feminism gått för långt.

Bianca förde nämligen ett ganska spontant resonemang om feminism i allmänhet i sin podd ”Alice & Bianca - Har du sagt A får du säga B”. I samband med det så sa hon t ex att hon tycker att kompetens ska väga tyngre än kön och rent generellt att feminism stundvis går för långt. Det skulle hon aldrig ha gjort. Naiv är den som tror att man som offentlig person tillåts uttala sig utanför ramarna för åsiktskorridoren helt ostraffat.

Hatstormen som följde lät inte vänta på sig och flera medier belyste det hela. Enligt Bianca själv resulterade det i att hon låg hemma en hel vecka som en konsekvens av allt hat. Naturligtvis så tvingades hon be om ursäkt och rätta sig in i ledet, vem vet vilken medialkyla som annars väntat hennes annars lovande karriär?

Sammanfattningsvis kan man således beskriva händelseförloppet som följer;

  1. Bianca distanserade sig lite lätt från feminism och hävdade att det ibland gått för långt.

  2. Hon möttes av en massiv hatstorm från feminister.

  3. Hon tvingades be om ursäkt för att avsluta hatet och säkerställa karriären.

Reaktionerna är skrämmande och det är svårt att förstå hur någon feminist kan hävda att de tror på jämställdhet samtidigt som de hatar och hotar oliktänkande unga kvinnor till lydnad. Kvar blir då dessvärre endast den politiska vänsterindoktrinering och det utbredda manshatet som Bianca ämnade problematisera. Dessvärre är Bianca garanterat för nojig och orolig för att våga konstatera att hennes initiala resonemang minst sagt visade sig stämma.

Bianca är knappast den första eller den sista att hamna i skottgluggen för denna politiska rörelse som ständigt understöds av etablerade politiker och media. Det är därför upp till oss andra att våga ifrågasätta, utmana och kritisera dagens urspårade feminism. Låt oss verka för ett jämställt samhälle fritt från kvinnohatandefeminister.

Tobias Andersson
Nationell talesperson, Ungsvenskarna.

Mest omtyckta inläggen

Tobias Andersson

Migranter kan få stanna utan giltiga skäl - med regeringens nya förslag

Efter att Sveriges generösa flyktingpolitik ledde till migrationsvågen unde...

Tobias Andersson

Idag avgörs framtiden för internet i USA

Nätneutralitet är ett begrepp som bygger på principen att internetleverantö...

Tobias Andersson

S kan aldrig bekämpa antisemitism

De senaste dagarna har rapporteringen om helt öppet och offentligt hat, hot...

Tobias Andersson

Ungsvenskarna på Landsdagarna!

(På bild syns vår nya partistyrelse) Nu i helgen avhandlades partiets Lands...

Blogg

Skapa fler vägar in till Högskolan

 

Studentpolitiken och högskolorna har länge hamnat i skymundan i den svenska politiska debatten. Från att en gång ha mobiliserat studenter till barrikaderna så är intresset idag avsevärt svalare. Därför blir det viktigt att vi i ungdomsförbunden fortsätter sätta fingret på problemen som det svenska utbildningsväsendet dras med och försöker lyfta fram lösningar. Allt för att studentpolitiken skall fortsätta vara relevant.

Ett av ovan nämnda problem är att dagens antagningssystem är ett trubbigt instrument. Skall man söka in på betygen så baseras de på ens prestationer under gymnasiet, inget fel med detta men ämnar man läsa upp sina betyg så är det ett krångligt system där Komvux ofta framstår som en eftersatt lekstuga.

När det kommer till högskoleprovet så testar det bara 2.5 ämnen, d.v.s. svenska, matematik och till en viss grad engelska. Ett någorlunda snävt sätt att testa ens kunskaper på. Någon som vill söka in till exempelvis ett estetiskt lagt program kommer inte att gynnas av att bli testad i matematik.

Därför föreslår vi i Ungsvenskarna att högskolorna skall uppmuntras att i allt större utsträckning tillämpa antagningsprov där det är möjligt. Tanken är att den berörda högskolan skall ta fram ett antagningsprov som prövar förkunskaperna som behövs för det berörda programmet/linjen och att de bästa av provdeltagarna får en garanterad plats vid programmet så länge de är behöriga. På sådant vis så får man konkurrens om platserna samtidigt som man skapar en väg in för dem som har ryckt upp sig sen sina gymnasiedagar och som inte borde straffas av gamla meriter. Att ha rätt kunskaper idag är viktigare än ett fint betyg som fått ligga och damma i ett skåp sen gymnasietiden.

Vidare så finns idag denna möjlighet att tillåta att 1/3 av platserna går till studenter som gjort ett särskilt antagningsprov och detta tillämpas exempelvis på vissa juristutbildningar. Därför finns det en etablerad modell, nu är det dags att den anammas. För när vi går mot ett samhälle som sätter allt större fokus på kunskap och kompetens så måste det även finnas fler vägar in till högskolan så att människor inte fastnar i segregation när arbetsmarknaden förändras och utvecklas. 

Lars Larsson
Studentpolitisk talesperson, Ungsvenskarna

 
 

Mest kommenterade inläggen

Tobias Andersson

Ett år med Ungsvenskarna

Det har nu gått ett år på dagen sedan jag gick på det första mötet med ungs...

Tobias Andersson

Studentbostäder ska inte bli en klassfråga

Nu är det återigen höst och det innebär att unga landet runt packar sina sa...

Tobias Andersson

Inför möjligheten att frivilligt betala extra skatt!

Sveriges ekonomi, som enligt finansminister Magdalena Andersson är urstark,...

Tobias Andersson

Vadå kyrkoval?

Vad är kyrkovalet och varför ska jag som ateist rösta? Detta är det vanliga...