Opinionsblogg

Ingen fred om Palestina vägrar att erkänna Israel

 


“Konflikter och krig mellan staten Israel och Palestina har pågått i över 80 år. Svensk massmedia och FN har alltför ofta i modern tid velat svartmåla Israel som att det är dem som driver den aktiva blockaden som förhindrar fred. Givetvis kan detta icke vara mer inkorrekt, utan det är Palestinas ovilja att leva i en tvåstatslösning som är problemet.”

 

År 2000 träffades den dåvarande israeliske premiärministern EhudBarak med Yasser Arafat, PLO:s före detta ordförande, för att ta fram ett förslag på en tvåstatslösning tillsammans med USA:s tidigare president, Bill Clinton som skulle ha insyn och vara medlare i förhandlingarna.

 

Under mötet erbjöd premiärminister Barak ordförande Arafat en suverän palestinsk stat, hela Gaza och 94% av Västbanken och östra delen av Jerusalem som dess huvudstad - något som PLO:s ordförande avvisade, trots försöken från den israeliske premiärministerns försök för att sluta fred. President Bill Clinton beskrev Arafats agerande under mötet med orden “Arafat was here for 14 days and said ‘no’ to everything”.

 

Vi i Ungsvenskarna Skåne anser att de palestinska ledarna måste ta tag och erkänna Israel  samt acceptera en tvåstatslösning. Först därefter skulle det kunna slutas fred mellan Israel och Palestina. Dock blir detta väldigt problematiskt, då Palestina var med och tog fram, tillsammans  med PLO år 1967 Khartoumresolutionen (även känd som “The Three No’s!”). De “tre nejen” lyder följande kortfattat (på engelska) och återfinns i sin helhet i kapitel 3 i deklarationen:

 

  • No peace with Israel.
  • No recognition of Israel.
  • No negotiations with Israel.

 

De gånger som Palestinas ledare nekat en fredlig tvåstatslösning, trots att Israel välkomnat samtal om en tvåstatslösning har Palestinas ledare även bidragit till att de visas mot omvärlden som varit ovilliga att samarbeta med det land som aktivt söker fred.

 

Efter att araber i Palestinamandatet gjorde uppror mot britterna sändes en kommission, Peelkomissionen ut som fastslog redan i slutet av 1930-taletatt anledningen till detta var att två olika grupper (judar och araber) ville styra över samma land. Lösningen som Peelkommissionen hade på detta problem var att skapa två stater, en för araberna och en för judarna.

 

Den första gången när Palestina vägrade en fredlig tvåstatslösning var år 1936 när Storbritannien gav bort den största delen av Palestinamandatet till den palestinska befolkningen för att dessa skulle kunna bilda en egen stat, Palestina. De judar som skulle vara med i bildandet av Israel fick en betydligt mindre bit utav Palestinamandatet som dessa skulle förvalta och bruka så att till en egen stat, Israel. Ett tredje område inom mandatet (där Jerusalen ingick) skulle förbli under brittiskt styre. Judarna var villiga att acceptera delningen, med några justeringar på gränserna, medans palestinierna vägrade att gå med på avtalet.

 

Nästa gång som Palestina nekade en tvåstatslösning var 1947 när Storbritannien bad det ganska nyligen bildade FN i uppdrag att hitta en ny lösning. Precis som år 1936 års plan ansåg FN att den bästa lösningen vore en tvåstatslösning. Återigen accepterade judarna FN:s plan, medans araberna, återigen vägrade.

 

År 2008 satt både representanter för Israel och Palestina vid bordet och Israel försökte återigen förhandla med ungefär samma villkor som hans företrädare hade försökt med, Ehud Barak. Återigen avvisade den nye palestinske ledaren, Mahmoud Abbas Israels försök till att hitta en tvåstatslösning.

 

Det är alltså inte Israels fel att det inte blir fred mellan Israel och Palestina som många vill påstå. Utan det är Palestinas ovilja att samarbeta med Israel, erkänna staten och leva sida vid sida i en tvåstatslösning. Där har vi ett kopiöst problem som måste lösas innan det ens kan komma på tal om tvåstatslösning! Därefter kan vi eftersträva en tvåstatslösning och arbeta för en efterlängtad fred mellan Israel och Palestina.

 

Filip Persson

Kontaktperson Ungsvenskarna Skåne

Suppleant Nationella Arbetsgruppen Ungsvenskarna SDU

 

 

Kommentarer

Kommentera