Opinionsblogg

Ett år med Ungsvenskarna

 

 

 

Det har nu gått ett år på dagen sedan jag gick på det första mötet med ungsvenskarna. Min bakgrund ligger ursprungligen med socialdemokraterna så det var med en viss skräckblandad förtjusning som jag hade sökt kontakt med förbundet.

Med sju år i ryggen i vad jag allt för sent insett vara fel parti om man inte är feminist eller vill bedriva folkhemspolitik så var man något spänd inför första mötet, vad skulle folk tycka? Skulle jag bli stämplad för min bakgrund? Och framför allt, vilka var de här ungsvenskarna? Mattias Karlsson brukar ofta säga att folk verkar tro att “De där i SD de är sådana som äter barn” och även jag var fundersam över vad det här var för gäng då min bild av rörelsen i sin helhet formats av den socialdemokratiska och vänsterliberala pressen i Sverige.

 

Jag är glad att jag beslutade mig för att ge Ungsvenskarna en chans. Känslan att för första gången på sju år kunna återfå sin röst och säga vad jag tyckte och tänkte var själsligt befriande. Att umgås med folk som delade mina frågeställningar och min problembild utan allehanda ursäkter kan inte beskrivas i ord. Snabbt började kontaktnätet växa, folk uppskattade vad jag hade att komma med. Förtroende bildades mellan mig och andra ungsvenskar runt om i landet. Jag kan idag räkna vänner från Småland och Skåne till Uppsala och vidare över den mäktiga dalälven. Jag har besökt intressanta resmål och aktiviteter med förbundet som Midsommarfirandet i Hässleholm där jag lärde känna flera politiker från andra länder.

 

Den socialdemokratiska bilden som matats in i flera års tid att rörelsen skulle bestå av rasister och kvinnohatare kan jag nu med säkerhet avfärda som politisk vinklad propaganda. Bland de mer framträdande i min bekantskapskrets i ungdomsförbundet hittar jag folk från världens alla hörn och alla dess hudfärger, män och kvinnor. Vi samlas alla i ungsvenskarna genom vår gemensamma tro på vårt land, det konstruktiva samhället och framtidens folkhemsbygge.

 

När vi nu går in mot 2018 års valrörelse så hyser jag inga tvivel om att vi kommer göra det med kraft och energi. Den sammansvetsade rörelse som formats kring Tobias Andersson efter uteslutningen av det gamla förbundet är idag en väl fungerande organisation som ständigt växer. Vi ungsvenskar måste sätta på oss våra bästa gå skor och bege oss ut, på gator och torg och prata med väljarna. Vår styrka ligger i folkviljan, som gång efter gång bekräftats ligga med våra åsikter.

 

Det hänger på oss ungdomar att inge förtroende bland väljarna genom vår glada optimism och energifulla dröm om det bättre Sverige. Jag skulle bli mycket förvånad om vi inom Ungdomsförbundet inte blir en av de viktigaste verktygen för partiet i detta val. Med all den ungdomliga energin som förbundet besitter kommer vi, alla tillsammans ge seger åt partiet för att kunna fortsätta kampen för ett fritt, demokratiskt och svenskt Sverige.

 

Wilhelm Eriksson - Bostadspolitisk talesperson

 

Kommentarer

Kommentera