Blogg

Den mångkulturella mardrömmen

 
 
De senaste dagarnas nyhetsrapportering har till stor del fokuserat på hur kvinnor och tjejer i Sverige drabbas av värderingar och normer inom utländska kulturer.
Ett inslag i TV4:s ”Kalla Fakta” har belyst hur ”moralpoliser” trakasserar kvinnor som inte lever sina liv utefter Mellanösterns kulturella dogmer. Vin på uteplatsen eller att leva ensam har idag blivit informellt förbjudet för kvinnor i dessa områden. Som om det inte var nog med det så rapporterades det även om hur könsapartheid råder på en muslimsk friskola.

Föga förvånande så har ramaskriet uteblivit från de ”feminister” som konstant vägrat att känna vid den generellt dåliga kvinnosynen som råder inom stora invandrargrupper. Trots den tystnaden så har fler än tidigare vågat ta bladet från munnen - förmodligen av rent strategiskt politiska skäl och inte som en konsekvens av ökad kritik mot utländska kulturer. 

Statsministern med flera har fördömt både det ena och det andra. Till och med Gustaf Fridolin fördömde den muslimska skolan även fast att Miljöpartiets historik talar för att skolans föreståndare lika gärna kunnat vara aktiva miljöpartister.

Men varför denna plötsliga kritik och tillsynes förvåning över den kända problematiken? Regeringspartierna tillsammans med de flesta företrädare för allianspartierna har konsekvent verkat för, och drömt om, ett mångkulturellt samhälle.

”I en politisk mångkulturalismtanke ryms en integrationssträvan som går ut på att flera kulturer ska integreras, men där var och en av dessa ska kunna behålla sina kulturella särdrag.”

Så beskrivs mångkulturalism av Nationalencyklopedin och visst är det värt att ägna det en tanke när vi nu ser resultatet av denna verklighetsfrånvända och naiva ideologi. Under allt för lång tid har Sverigedemokraternas tal om svenska värderingar och svensk kultur skämtats bort av olika politiska tyckare. Vi är, vad vi vet, det enda parti som på allvar menar att man behöver stå upp för svenska värderingar, att nyanlända ska ta seden dit dem kommer och således förkastar idén om ett mångkulturellt samhälle.

Det finns därför ytterst få representanter från övriga partier som med hedern i behåll kan kritisera denna utveckling utan att rannsaka, och offentligt ursäkta, sin tidigare hållning i frågan.
Könsapartheid och moralpoliser är exemplariska exempel på ”kulturella särdrag” inom kulturer som enligt oss aldrig skulle ha välkomnats till att bli en del av vårt samhälle.

Den mångkulturella drömmen måste överges av de som nu står ansvariga inför dess offer. I väntan på bot och bättring från dem kommer vi fortsatt verka för ett Sverige fritt från kulturella värderingar som strider mot våra lagar, vår etik och vår moral.

Ungsvenskarnas presidium; Tobias Andersson, Felix Byström, Pontus Andersson

Mest lästa inläggen

Tobias Andersson

The Meme War: Låt inte Bryssel kontrollera era memer

Kriget om memer har börjat. På ena sidan står vanligt folk – killar och ...

Tobias Andersson

Avvecklingen av Sveriges kommunikationsnät

Sverige är en av världens mest tekniskt utvecklade länder, men varför st...

Tobias Andersson

Regeringens svek mot hedersoffren

Sedan valet år 2014 har Sverige haft en regering bestående av Socialdemo...

Tobias Andersson

EU är kolossen på lerfötter

Kampen om EU:s framtid hårdnar. I allt fler länder så har EU-skeptiker k...