Opinionsblogg

Skolan behöver lösningar, inte diskriminering

 
Regeringens föreslag om att kommuner ska kunna kvotera in nyanlända elever till populära skolor är en tydlig indikation på faktaresistens. Antingen ser Gustav Fridolin inte problemet, eller så gör han allt i sin makt för att försöka sopa det under mattan. Oavsett bör alla dra öronen åt sig när lösningen stavas diskriminering. Hudfärg eller etnicitet får aldrig bli ett urvalskriterium.


Konsekvenserna av hög invandring på kort tid är många, skolkrisen är en av dem. Det är dock inte läge att endast slå sig för bröstet och påpeka att man hade rätt, att dessa problem inte skulle ha existerat i samma omfattning om vi fått bestämma. Det viktigaste nu är att presentera lösningar för att göra det bästa av en dålig situation.


Allting talar för att regeringens förslag blir ett slag i luften, i bästa fall. När ett liknande förslag, som riktade sig till friskolorna, presenterades var det få som nappade, trots att regeringen – då som nu – stod med förslaget i ena handen och rasiststämpeln i andra. Kommunerna lär dra samma slutsats som friskolorna. Regeringens lösning är inte bra.


Problemet är nämligen att inte att nyanlända koncentreras till ett fåtal skolor, problemet är att de pressas in i det svenska skolsystemet trots att de flesta saknar förutsättningarna för att klara av skolan.


Det är tydligt att dagens förberedelseklasser är för korta och håller en för låg nivå. Vi föreslår därför att man inför en särskild förberedelseskola för nyanlända elever, där det finns en läroplan för alla klasser i Sverige och där man ser till att barnen klarar ett digitalt språk- och kunskapstest för den aktuella årskursen.


Hur länge en nyanländ elev behöver stanna i förberedelseskolan beror på vilka framsteg den gör, men bedömningen är att de flesta kommer att kräva mer än två år. Satsningen kommer givetvis kräva att fler modersmålslärare frigörs, varpå vi även föreslår att modersmålsundervisningen i den ordinarie skolan läggs ned.
 


Det absurda med regeringens förslag är inte enbart att det med all största sannolikhet är verkningslöst. Det är den fortsatta normaliseringen av diskriminering som är den stora tragedin.
Regeringen har tidigare föreslagit att ditt kön ska vara viktigare än din kompetens när det gäller styrelsearbete. Nu menar man att hudfärg eller etnicitet ska väga tyngre än de klassiska urvalskriterierna såsom hur länge man har stått i kö eller om man har några syskon på skolan.


Ska vi lösa de problem samt bekämpa de orättvisor som råder i samhället kan vi inte stå bakom förslag som cementerar samhällsbilden av att hudfärg, etnicitet eller kön skulle vara faktorer som påverkar prestationen. Sverige behöver mindre diskriminering, inte mer.

Felix Byström, Vice talesperson Ungsvenskarna

Kommentarer

Kommentera